UMEÅ

Umeå är en stad med en ganska ung och välutbildad befolkning. Umeå har en anda av kan-själv. Umeå har legat tillräckligt isolerat för att vara tvunget att ta saker lite i egna händer. Umeå har också en lång historia av socialdemokratiskt styre och speglar kanske utvecklingen inom svensk socialdemokrati där de äldre folkhemstankarna lösts upp i en ny blandad ideologi.

Umeå har en tradition av rikt föreningsliv som kanske bleknat bort lite likt i övriga Sverige.

Umeå har lagt stor kraft på att utvecklas som besöksstad med många nya hotell och en hög grad av kommersialisering av stadens ytor.

Umeå växer så det knakar och har siktet inställt på 200.000 invånare år 2050. Vilka utrymmen finns att ta i anspråk för det och vilka utrymmen blir det som skapas? Umeå rör sig framåt men i vilken riktning? Ska alla åt samma håll och finns det plats för utforskande sidospår?

Om 6 år, 2030, har kommunen som ambition att vara klimatneutral. Hur kan det målet uppnås genom lägre utsläpp i första hand och så kallad klimatkompensation i andra hand?

KRAFTSOPPA

Det finns en sorts modern rundgång i städer där höga markpriser gynnar staden och bland annat används för att bekosta infrastruktur. I allmänhet ökar kostnader för infrastruktur med avståndet från den redan etablerade staden.

På samma sätt som städer kan utnyttja skenande markpriser och såklart direkt påverka antalet byggbara fastigheter hamnar kommuner också lite i knät på exploatörer som kan dra sig ur projekt om priset inte är rätt eller om staden inte gör nödvändiga investeringar. Att skapa regler kring detta har säkert varit ett dilemma sedan människan började anlägga städer.

För att förhindra jäv finns modeller och beskrivningar av hur värdering av mark ska gå till men också ett spel kring tillämpning och definitioner. Till dynamiken kommer såklart EU-medel, samarbeten och gränsdragningar mellan kommuner, stat och landsting mm.

Byggandet blir mer och mer komplicerat, juridiskt, ekonomiskt och tekniskt. Antal dokument som skall följa vanliga bygglovsansökningar ökar ständigt. Styrningen, processen, ordningen, dokumenten uppstår i ett samspel mellan byggbranschen och myndigheterna.

Det är inte lätt för alla att förstå vad som gäller, speciellt inte mindre aktörer.

På vilket sätt skulle Umeå kunna slå ett slag för mindre näringar, små verksamheter och småskaligt byggande.

Hur kan en stad främja och stödja de små initiativen?

Hur kan staden, i detta fall Umeå, ta en mer aktiv roll i byggandet?

HUVUDSMÅSTADEN

Det finns något alldeles förträffligt och unikt med det Umeå är, en sorts stor småstad. Innan Umeå ens hade 100.000 invånare fanns en opera och en internationell jazzfestival.

Umeå bör hålla hårt i sin särart och inte drunkna i hotell och stora satsningar. Förenkla, förminska, inkludera. Planera för flexibilitet. 

FOLKHEM II

En maskin för att leva, sa modernisterna. Kan hemmets roll stärkas? Kan hemmets roll breddas? Hemmet är centrum för allas trygghet, en dörr att stänga om sig någonstans där man kan slappna av, stänga ute omvärlden om man vill, ladda batterierna, slipa på svärdet, formulera vem man vill vara och vad man vill göra.

Vem programmerar maskinen? Vem bygger maskinen? Under efterkrigstiden till stor del staten genom kommunerna. Kanske fanns det i den sociala ingenjörskonsten en uppfostrande storebrorsmentalitet, men i den finns också insikten om att hemmet kan forma människan. Anspråket, kraften. Bredvid bilen en maskin som underlättar boendet, hemmakänslan, bestyren. En maskin som tjänar människan. Och nu? En maskin för att sälja och säljas? Knappt någon maskin överhuvudtaget kanske mer en bild, något tvådimensionellt, eller en siffra, en BOA, endimensionellt rentav?

MAXIMALT LOKAL

Lösningen är knappast nya miljonprogram men hur kan små intressen och initiativ bevakas och främjas, hur kan staten, kommunerna agera mentor och värd snarare än dikterande storebror? Hur kan små rörelsers och enskilda hushålls behov sättas i första rummet och stora byggfirmors intressen stå tillbaka? På bred front kanske tyvärr på gränsen till omöjligt. Går det att demonstrera i mindre pilotprojekt?

Kan Umeå visa vägen? Mycket av produktionen har flyttat från städerna, från landet rentav. Många kontorsjob och studier sköts delvis hemifrån. Hur kan gigekonomin och självförverkligandets tid hitta rimliga trygghetsordningar, basstrukturer? Diskussionen om arbetsveckans längd pågår ständigt. AirBNB-uthyrning har säkert påverkat Europas storstäder mycket mer än något planeringsverktyg under samma period. Tester med medborgarlön pågår i och utanför Sverige. Går det att utforska parallella framtidsmodeller samtidigt? Går det att göra framtidens stad mer flexibel.

Vad är målet med nästa bit stad? Vem har mest inflytande över den? Plansystemet är jämngammalt med rekordåren och miljonprogrammen men så gott som allt annat har förändrats i samhället.

STANDARD

Modernismen är designad för att vara generell, den internationella stilen, ingens och allas på samma gång, en tillhörighetsmässig ruta noll eller stadsmassans esperanto. Knappast någon slår sig för bröstet idag över kulturella och estetiska universallösningar men hur långt har egentligen plansystemet lyckats röra sig från det tänkandet idag? 

MEDBORGAREN OCH KUNDEN

Om staden har en gemensam idé borde det vara idén om medborgaren. Medborgaren har slutit upp med de andra medborgarna i en gemensam ordning. Ordningen är inte en idé om att allt är gemensamt utan att delar är gemensamt och delar är egna. 

Vad staden är och vad medborgaren är, har för rättigheter och skyldigheter, är också i någon sorts ständig debatt. En kommun kanske inte behöver ha skarpa svar på de frågorna och behöver säkert ha en öppen inställning. Men varje gång någonting byggs ges ett typ av svar.

FRYSTA VISIONER

Det är vanligt idag att planer har många, komplicerade och utförliga planbestämmelser. De flesta styr volymers placering, storlek och utseende samt verksamheter. 

En kommun kan inte ge bygglov för något som inte är planenligt.

Vad måste en detaljplan innehålla?

Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa. (Boverket)

MÅLBILD

Det svenska systemet där byggbolag och exploatörer initierar projekt har öppnat upp för en starkt marknadsdriven stadsutveckling där kommunerna oftast arbetar reaktivt. Föreställ er att staden i första hand formades efter en idé om samhällets rum, och i andra eller tredje hand efter vinstmarginal, istället för tvärtom.

UTRYMME III

Vikten av öppna utrymmen i staden, i stadsbyggandet handlar naturligtvis om faktiska platser och fysiska rum men också om reflekterande pauser, tidsmässiga utrymmen där boenden, byggare, politiker och planerare alla kan kliva av mittfåran för ett ögonblick och titta sig omkring.

Att skaffa sig ett tankemässigt utrymme, att kunna ställa sig vid sidan av flödet och betrakta då och då, inte bara mangla på och på, business as usual, non stop. Det är absolut ett sätt att bygga städer, det genererar stadsmassa men inom ramen för visionsprojekt behöver vi titta på andra sätt.

Byggandet är i allmänhet väldigt konjunkturberoende där det gäller att smida medan järnen är varma. De flesta som har insikt i fastighets- och byggbranschen vet hur turerna går kring markinköp, planavtal statliga lånegarantier, visualiseringar och försäljning - en sorts luftslott i verkligheten. Det gäller att hoppa på och av tåget i rätt tid och kanske går det tyvärr inte begära att ett vanligt fastighetsutvecklarföretag stannar upp och tar ett existentiellt perspektiv men inom ett projekt som Visioner i Norr måste det lyftas fram.

NATUR OCH KULTUR

Det går att betrakta konjunktursvängningarna som en sorts naturlagar, byggprojekt startar och stannar enligt bekanta och delvis förutsägbara mönster men det går ju såklart också att istället försöka bryta ut delar av stadsbyggandet och skapa frizoner, anomalier där andra regler gäller. Varken byggbranschens toppar och dalar eller plansystemet är såklart någon funktion av marken själv eller jordens yta, utan bara kulturella uttryck och i slutändan val som vi människor gör. Markyta som redan är i kommunal ägo har extra goda förutsättningar för att skapa en egen verklighet.

HEMVÄVDA FRIZONER

Vad får man om man korsar vanlig bondslughet, Umeås can-do spirit och DIY-tradition med modern teknik och omställningstänkade? 

Av brukare för brukare, sprunget ur platsen och direkt användarbehov utan mellanhänder. Tänk att få växa i fred, utvecklas i egen takt vid sidan av samhällets hets, okänslig för konjunkturer.

Vi söker efter former för dessa mellanrum.